Åkte idag för att fira farmor på sin 75års-dag till en restaurang i kolbäck. Började med att när vi kommer in dit så får man inte ens ett ”hej” eller ”välkommen” eller vad som helst!

När vi sätter oss vid bordet och servitrisen kommer in med menyn så börjar man fundera redan då, skitiga kläder, ser allmänt ofräsch ut och så verkar det nästan som att hon har tappat rösten eller något, inte ett ord har man hört än! Vi tar emot menyerna men blir tvungna att skicka de vidare för att hon inte kunde gå runt bordet och dela ut dem.
När vi läser igenom de ser de jättegott ut! Till förrätt finns det någon sorts kolbäckstallrik som består av rökt lax, skinka och lite sådana småsaker, sen så fanns det toast med skagenröra, vilket lät riktigt gott så 4 av oss beställer skagenröra och de andra 3 beställer kolbäckstallriken.

Först kommer hon in med drickorna som är dubbelt så stor som en vanlig bricka och på den har hon 5 flaskor med dricka åt oss, hon har absolut ingen koll vem som skulle ha vad, och det är absolut förståligt om man har smockfull restaurang, folk som kommer och går men vi satt Helt själva där inne och vi förmodligen först idag. När hon lämnat de kommer hon tillbaka med samma bricka med 2 flaskor, min och min brors cola, har nog aldrig vart så nervös trodde hon skulle slänga flaskorna åt helvete, så mycket skakade hon! Helt sjukt att hon inte tappade dem. Glömde nämna också att när hon serverade så var det inte fint från sidan som man brukar få utan hon sträckte sig över oss ordentligt!

Sen börjar maten komma in. Först kommer pappas, farfars och mammas kollbäckstallrik, lika fint serverat det också… Efteråt kommer hon in med 3 skagenröra som hon delar ut till mig, farbror och bror. Eftersom hon går in i köket så väntar vi på att hon ska komma ut med farmors skagenröra också men hon försvinner in och där stannar hon någon minut tills hon går ut igenom den dörren och ut i ett annat rum som vi inte kan se mer av. Då börjar vi självklart fundera och dividera om det, vad fan hände nu lixom?! Då blir farbror förbannad och rusar in i köket och ropar att de saknas mat, det värsta är ju då att vi hör nästan allt eftersom vi satt hyfsat nära och då svarar han att det är slut! Men det är inte de värsta, utan det värsta är att då har hon alltså gått ut med mat till 6 av 7 personer vid ett bord sen bara struntat i en person! Shit vad arg jag blev då! Det fanns så många lösningar på det problemet!
1# det var jättemycket röra på våra små brödbitar så de hade enkelt kunnat ta bort lite från våra och gjort en ny smörgås av, ingen av oss hade ju märkt det.
2# man skriver inte ut att det finns på menyn om det inte gör det!
3# vi var först idag och vi hade förbokat bord för 7 personer, hur kan man inte fixa fram mat för 7personer då?! Tänk om alla vi hade beställt skagenröran?

I alla fall, för att lösa problemet på deras sätt så kommer hon in med en kolbäckstallrik, och det värsta då är att hon inte säger ett ord, kollar lite konstigt när hon försöker lista ut som ska ha tallriken och sen vänder hon om och försvinner in i köket igen. Då blir man förbannad igen, är det så svårt att be om ursäkt?! Jag fattar inte hur hon kan göra så, jag skulle skämmas så otroligt mycket!

Sen är det bara smakprovet kvar, kan ju säga att jag åt skagenröran, de från Ica i plastförpackning smakar mer än vad den gjorde! Pratade efteråt med mamma för att höra vad hon tyckte om kolbäckstallriken, laxen var torr, skinkan var mer fett än skinka och bäst av allt, limeskivan som låg uppepå som förmodligen hade legat framme några dagar var som väntat, torr och stenhård!

Snart kommer hon tillbaka för att hämta tallrikarna från förrätten. De roliga då är att hon plockar på sig fler än vad hon kan bära, lutar sig över oss, samtidigt som hon staplar upp tallrikarna i händerna och lutar dem mot bröstet, konstigt att skjortan var smutsig! Eller? Inte särskilt när man ser hur hon bär. Då var man lite halvnojig att man skulle få en tallrik i huvudet också…

Till varmrätt sen fanns det att välja på;
 Oxfilé som man kunde välja till kokt potatis, klyftpotatis eller pommes.
 Gös med potatismos.
 Kyckling som man även där kunde välja hur man ville ha potatisen.

Jag, farbror och farmor valde oxfilé. Mamma, pappa och farfar valde fisk och bror tog kyckling. Bara det att hon inte frågade någon av oss hur man ville ha potatisen och det var ingenting vi tänkte på då efter som vi beställde allt samtidigt när hon kom in första gången.  När vi då satt och väntade på varmrätten funderade vi på hur hon hade löst det problemet, och nästan alla i min släkt är sådana som säger ifrån om man inte får rätt, vilket vi gjorde också. Först kom hon med brors kyckling men han är lite småblyg av sig så sa ingenting då men eftersom alla vi vet att han ville ha pommes och inget annat så sa vi andra självklart ifrån! Hon tar med sig tallriken in igen, halvtjurig, säger fortfarande ingenting fören det att hon kommer in i köket då vi hör de stå och skrika på varandra, hon och kocken som de sen också visade sig vara de enda som jobbade just idag.
När hon tillslut kommer ut med rätt mat åt min bror och fel till resten av oss, vilket inte är så konstigt eftersom hon inte har en aning vad vi vill ha så tröttnar vi allihop efter som flesta av oss ville ha klyftpotatis och det fanns tydligen inte, eller så orkade de bara inte göra iordning det…

Sen så börjar man ju fundera ännu lite till. Alltså beställer man oxfilé så vill man ju gärna få bestämma hur den ska vara lagad osv, men inte ens det frågade hon. Och det var inte heller något vi orkade sitta och tjafsa runt om, då hade det väl bara blivit ännu värre.

Smakprovet på det var väl att fisken smakade absolut ingenting, moset som var till såg ut lite som fryst sen direkt in i mikron med hinna uppepå. Oxfilén smakade helt okej men var jättesegt att skära och smakade i för sig inte särskilt mycket mer än vilket kött som helst, pommesen smakade inte så mycket de heller, vissa var brända och andra inte ens klara riktigt så var väldigt blandat!
Kycklingen var i alla fall genomstekt och det syntes att även de hade kollat så den var klar eftersom den var uppskuren i flera bitar. Smakade väl helt okej i alla fall och så var det faktiskt sallad till den, eller ja några grönsaksskivor, kalla det vad man vill!

Hon plockar bort våra tallrikar och frågar om vi vill ha efterrätt men vi är ganska överens och bestämda om att det ska vi då inte ha! Så hon berättar att vi kan gå till ”receptionen”,(wtf det är en restaurang, kom och ta betalt bara?!) för att betala där.

När vi då kommer dit så tror kocken, som inte ens kan svenska, att vi tänker betala fullt pris för att vi först inte fick maten, att vi ska behöva gå och berätta för dem att vi inte har fått all mat, dålig service, otrevlig personal, inte ens fick rätt varmrätt osv!

Efter mycket tjafs fram och tillbaka med denna människa som ja står och argumenterar med på engelska dessutom som knappt fattar det, som också bad servitrisen (som tydligen av någon anledning inte fick ta betalt) komma dit för att diskutera med mig eftersom hon vet vad som hände men så fort jag öppnade käften mot henne och förklarade att jag aldrig i livet tänker betala över 2000 för mat vi knappt fick så gick hon därifrån och hade absolut ingenting att säga emot. Slutade med att jag lyckades få ner priset med ungefär 20% efter att vi hade förklarat att jag vägrade betala mer än så och att vi var grymt missnöjda och dem knappt fattade varför! Menmen, vad ska man göra åt saken? Funderar bara hur sådana människor kan ha ett servitrisjobb, eller ens överhuvudtaget jobba inom servicebranschen?! Kan man inte vara trevlig oavsett vem eller vad kunden frågar efter eller säger så har man absolut ingenting där att göra!

Vi åkte i alla fall hem till farmor för att ta fika/efterrätten där och firade så allt slutade ju bra ändå!